Nya tag..
'Counting all the assholes in the room, well I'm definitely not alone' Sitter och pumpar Volbeat för grannarna. Klockren musik när man behöver få ut lite tankar ur kroppen och samtidigt göra nytta. Springer runt och städar, diskar, sorterar och tvättar. Ska även försöka sätta upp lite struktur idag för den kommande månaden. Mitt första dygnspass börjar imorgon! Såg att jag sedan jobbar rätt så intensivt de kommande veckorna. Och idag är det bara tre veckor kvar till vi åker till Malmö på utbildning :) Insåg också att idag är det bara tre veckor kvar till min första hemtenta i kriminologin ska in. Första momentet på andra delkursen börjar idag. Är ju två år sedan jag läste första delkursen så måste sätta mig in i det också. Sen är det projektet med. Allt skulle vara färdigöversatt till månadsskiftet, alltså om mindre än fyra veckor. Så ja, jag har att göra. Och kommer definitivt att behöva struktur och ett uppsatt schema om inte allt ska falera.
Jag klagar inte. Vill ju ha saker att göra hela tiden. Men jag har en förmåga att ta på mig liiite för mycket. Vill ju att allt ska bli bra i slutändan också, inte halvdant!
.
Kommit till en vändzon idag också. Måndagar är sämsta dagen på veckan att börja med något nytt sägs det. Då är det störst chans att misslyckas och falla åter i gamla vanor. Men det skiter jag i, nu får det vara nog. De senaste åren har det minst sagt varit, mycket. Mycket har hänt, dels självförvållade saker och dels andra tråkigheter som har stått utom min kontroll. Men något som påverkar min självkänsla, och har gjort det länge nu, är min vikt. Låg stadigt på samma vikt i flera år, sen vände det och idag väger jag 19 kilo mer än vad jag gjorde för 6-7 år sedan. Mycket av det som hänt senaste åren har dels gjort att jag inte orkat ta tag i det och dels gjort att det fortsatt klättra uppåt. Men nu får det faktiskt vara nog. Att något yttre ska påverka ens mående så pass. Börjar sakta men säkert komma på fötter igen och även om början på det här året har varit en tuffare tid än på mycket länge, så börjar jag sakta men säkert också må bättre än någonsin. Jag ska resa mig ur allt det här, och jag ska börja min resa med att ta hand om mig själv..
För mycket självdestruktivitet på sistonde. Jag har sådant bekräftelsebehov och måste verkligen bygga upp min självkänsla, men i den här takten raserar jag den bara bit för bit.
Så, 13 av dessa 19 kilo ska bort iallafall och då har jag hamnat på min målvikt. Jag tänker inte jojobanta, dricka shaker, svälta mig själv etc. En sund viktnedgång med rätt kost och träning, som får ta tid men som kommer ge ett hållbart resultat. Jag tror på mig!
Försöker för övrigt jobba hårt med att kontrollera den bitterhet jag känner gentemot den människa som har orsakat så mycket skit. Mer och mer dyker upp ju längre tiden går och ger förklaringar till så mycket som har varit. Och de chanser jag har gått miste om. Försöker att inte tänka på det och inse att personen i fråga inte är värd min tankeverksamhet. Och att jag någonstans måste ha lärt mig en hel del av det. Svårt att se nu bara kanske, men det kommer. Hoppas jag.
.
Slut på svammel och åter till röjandet..
Kommentarer
Postat av: Ingrid'Bull
Jag hejar också på dig, syster! Det går, det vet du :)
Postat av: --
Vi verkar vara i precis samma fas. Det är hur skönt som helst när man gör bra saker för sig själv och får jattemycket tro till framtiden. Men så har man det där jäkla bekräftelsebehovet som man verkligen behöver minska ned på. Man gör saker som man inte vill eller brukar göra för att andra ska tycka om en. Sen när det inte blir som man vill blir man sur på sig själv och andra personer. Och sur blir man även fast det är ens egna fel från början genom att man inte är ärlig. Bläh för att vilja vara älskad av alla. Godnatt!
Trackback
