...with or without you
Ja det är så det känns nu iallafall. Saknar Dig så det gör ont i hela kroppen. Vet inte om det är en tillfällig svacka eller om det har tänkt att bestå. Men kan omöjligt se mig tillsammans med någon annan. Du var min soulmate. Jag älskar dig. Över allt.
♦
Som man bäddar får man ligga och för tillfället är min "säng" jäkligt obekväm. Ännu en helg har gått. Och spårat ur. Kanske total avhållsamhet är mitt enda alternativ. Vet i fasen vad jag ska fördriva tiden med bara.
Hatar situationen men den är ju högst självförvållad. Förbannar mig själv och ångesten väger mer än jag klarar av.
Jag fixar det här säger du, men jag vet i fasen hur det ska gå till faktiskt.
Trött på att vara labil. Säger att jag vill vara oberoende men klarar inte av att släppa taget. Självdestruktivitet AB.
Känner mig sviken trots att jag egentligen inte har någon rätt att känna så. Var ju en risk som vi tog, som du sa. Trodde nog bara inte i min vildaste fantasi att det kunde bli så. Trodde jag var den med stort D för dig.
♦
Sjukskriven idag p.g.a. magkramper. Men har nog dessvärre orsakat dessa själv :/
Nu har jag självömkat av mig lite.. Ska ta tag i städningen här hemma efter helgens alla bravader. Kanske man kan må lite bättre efteråt när man slipper se all skit.
You can never escape..
Kommentarer
Trackback
