..på andra sidan. Så har jag alltid tänkt, om precis allt. Förhållanden, utbildningar, jobb, lägenheter. Jag har aldrig nöjt mig. Eller, aldrig blivit nöjd. Tror det har bottnat i så mycket djupare saker hos mig, för det senaste året, för första gången någonsin, har jag inte kämpat åt motsatt håll gällande allt. Jag har trivts och mått bra där jag har varit, i det jag haft och har. Sen kommer jag alltid vara en person som vill ha det bästa, som inte tänker nöja mig med halvdant. Jag vill vara sprudlande kär och ha en lycklig relation, jag vill ha ett arbete som jag stormtrivs med och kan utvecklas i, jag vill ha en stadig inkomst så jag kan unna mig de resor jag drömmer om. Jag vill ha en innehållsrik fritid fylld med de människor jag älskar och de saker jag vill spendera min tid på. Jag vill ha ett hem som ser ut precis som jag vill ha det, där jag verkligen känner mig hemma. Och jag vill vara den personen, som kämpar och strävar efter allt det där, då trivs jag som bäst.